Matsvinn utgör ett allvarligt hot mot hållbar utveckling om inte omfattande åtgärder vidtas för att minska det. Även fast hushåll står för den största andelen av matsvinnet är det oklart vem eller vilka grupper som kastar mat. Många konsumenter uppger att just deras bidrag är väldigt litet vilket kan bero på okunskap om det egna svinnet och/eller att det är skamfullt att kasta mat. Samtidigt finns det en utbredd tro att vissa grupper har vissa beteenden, men få vetenskapliga belägg som stödjer eller motsäger dessa antaganden.
För att kunna minska matsvinnet i Sverige krävs det att hushållen bidrar till denna utveckling, men då behövs insikt i vilka hushåll som faktiskt kastar mat och att informationen går att återkoppla till hushållen så att de får bättre insikt i sitt eget beteende. Projektet ska därför utveckla och testa hur väl olika former av återkoppling av individuella matsvinnsmätningar påverkar beteendet bland konsumenter så att de kastar mindre mat. För att utvärdera effekten av återkopplingsåtgärderna ska projektet implementera en metod stödd av digitala verktyg för att mäta matavfall med hög detaljeringsgrad och under längre tid, så att miljömässig och ekonomisk effektivitet kan utvärderas.
Det förväntade resultatet inkluderar både en metod som kan revolutionera hur matsvinnsdata från hushåll insamlas, vilka socioekonomiska parametrar som påverkar matsvinnet, hur återkoppling kan skräddarsys för att nå specifika målgrupper samt hur effektiva dessa åtgärder är för att minska miljöpåverkan. Projektets resultat kan även implementeras i större skala då även enklare mätningar såsom dagboksstudier kan användas för att återkoppla matsvinnsmängder till hushåll. På så sätt kan projektet hjälpa till att förebygga matsvinn och minska miljöpåverkan även efter projektets slut.
Så här ser en tidig version ut av det digitala verktyget som automatiskt detekterar matsvinn i hushållen i projektet
